
Denna hjälpsida är inte färdig
Introduktion
Syftet med denna modul är att förenkla montering av lokala diskar,
filresurser från andra datorer och virtuellt minne. Innan ett Unix-system
kan komma åt filer på någon hårddisk, CD-ROM, Jaz-skiva, diskett eller
filserver måste den monteras vid någon punkt i filsystemet.
Systemet för lista över de filsystem det känner till, oftast för
montering vid start. Filsystem kan också monteras tillfälligt och systemet
glömmer då bort dem när de monterats av eller när systemet startas om.
Alla installerade Unix-system monterar minst ett, och troligen flera,
filsystem vid start. Det kommer alltid att finnas ett filsystem som
monterats som rotkatalog, /, och förmodligen fler som
/usr, /proc och /net. Förutsatt att ditt
Unix-system inte är en arbetsstation utan hårddisk kommer rotkatalogen
att monteras från en lokal hårddisk. Andra filsystem kan monteras från
filservrar, lokala diskar och till och med "magiska" filsystem som
/proc, som inte innehåller några riktiga filer.
Ett specialfall är virtuellt minne. Du bör alltid ha minst en
swap-fil för virtuellt minne på systemet, som används av OS:et som
en utvidgning av det fysiska minnet. En swap-fil kan antingen vara en
vanlig fil i ett filsystem eller en partition på en lokal disk som
reserverats som swap-partition.
Denna modul läser och uppdaterar filen /etc/fstab eller
/etc/vfstab för att hantera kända filsystem. De filsystem som
för tillfället är monterade finns i filen /etc/mtab eller
/etc/mnttab. Webmin struntar i kommentarer i tabellen över
kända filsystem.
Lista aktiva filsystem
Startsidan för Filsystemshanteraren-modulen listar alla kända
filsystem. För varje filsystem visas följande uppgifter:
Lägga till filsystem
När du lägger till en montering väljer du filsystemstyp nedanför listan
över befintliga monteringar. Du får då upp ett formulär där du skriver in
monteringspunkt, monteringsursprung och övriga uppgifter om den nya
monteringen. Varje filsystemstyp och varje Unix-version har olika
uppsättning inställningar och många typer har olika möjligheter för
olika monteringsursprung.
Oavsett vilket filsystem du väljer kommer en del inmatningar att bli
likadana i Skapa montering-formuläret. Den viktigaste är
monteringspunkten, dvs katalogen där filsystemet ska monteras. Denna
uppgift måste fyllas i för alla filsystemstyper utom virtuellt minne.
Om du skriver in en katalog som inte finns kommer Webmin att försöka
skapa den åt dig.
För de flesta filsystemstyper kommer du att ha tre alternativ för att
spara monteringen:
- Spara och montera vid start
Monteringen kommer att sparas permanent och monteras
när systemet startas.
- Spara
Monteringen kommer att sparas, men inte monteras vid start.
- Spara inte
Monteringen är bara tillfällig.
För de flesta filsystemstyper kan du också välja mellan att montera
nu eller ej. Det är ganska meningslöst att välja att inte montera eller
spara ett nytt filsystem, så om du försöker att göra detta kommer du att
få ett felmeddelande.
Några filsystemstyper har inte alla de ovan angivna alternativen.
Exempel på sådana är:
- Virtuellt minne under Linux
När denna typ monteras sparas den, och när den monteras
av raderas den. Sparade VM-monteringar monteras vid start.
- Windows-nätverk under Linux
Denna filsystemstyp kan endast monteras med kommandot
smbmount och kan därför inte sparas.
- Automounter-filsystem
Permanenta Automounter-filsystem monteras alltid vid start.
För alla filsystemstyper måste du ange monteringsursprung och
monteringsinställningar. Eftersom ursprung och inställningar skiljer sig
markant mellan olika Unix-smaker och filsystemstyper beskrivs de i listan
nedan:
- Redhat Linux 4.0+ och Slackware Linux 3.0+
För de flesta Linux-filsystemtyper kan monteringsursprung
vara något av nedanstående:
- IDE-disk
För detta alternativ måste du ange IDE-diskens
bokstav och partition. Bokstaven är vanligen a
för den första interna hårddisken, b för den
andra interna disken och c för CD-ROM.
Partitionsnumret beror på vilken partition du vill
montera. Använd kommandot fdisk för att se
tillgängliga partitioner på diskarna.
- SCSI-disk
För detta alternativ måste du ange SCSI-diskens
bokstav och partition. Bokstaven för disken har
inget med SCSI-numret att göra - varje
SCSI-disk får en bokstav av Linux i den ordning
operativsystemet hittar dem.
- Diskett
För detta alternativ behöver du endast ange
diskettstationens nummer, dvs 0 för den
primära diskettstationen och 1 för den
sekundära.
- Annan enhet
Om du väljer detta alternativ kan du ange en
sökväg till den enhet du vill montera. Detta
används exempelvis för RAOD-diskar, PCMCIA-kort
och andra sökvägar som Webmin inte känner till.
Innan det går att montera ett filsystem från en lokal
IDE- eller SCSI-diskpartition måste partitionen och
filsystemet finnas. Du kan använda
Partitionshanterar-modulen eller
Linux-kommandona fdisk och mkfs för att
göra detta.
För monteringstyperna Network Filesystem (nfs),
Windows nätverksfilsystem (smbfs),
Automounter-filsystem (auto) och Virtuellt
minne (swap) ska monteringsursprunget anges på en
annan form. Se avsnittet nedan för respektive filsystemstyp.
När du har angivit monteringsursprung kan du också göra
inställningar för detta filsystem. En del inställningar är
dock gemensamma för nästan alla Linux-filsystem. Dessa är:
Endast läsbart |
Om Ja kan ingen skriva, skapa, radera eller ändra
någonting på detta filsystem |
Tillåt SUID-filer |
Om Nej kommer setuid-program på detta filsystem
inte att köras som sina ägare. Detta är användbart när man
fjärrmonterar filsystem som man inte litar på. |
Filsystemsspecifika inställningar är:
- Linux Native Filesystem (ext2fs)
Detta är det senaste filsystemet för lokala
hårddiskar i Linux.
Följande inställningar finns också:
- Network Filesystem (nfs)
NFS är standard-Unix-metoden för att dela filer
mellan olika system. För NFS är monteringsursprunget
inte en lokal disk utan ett datornamn och en katalog
på denna dator. Datornamnet (eller IP-adressen) ska
ange den dator du vill montera från. Katalogen du
anger är den katalog som ska exporteras till ditt
system.
NFS-filsystem har även följande inställningar:
NFS-version |
Den version av NFS (1-3) som ska användas |
- Virtuellt minne (swap)
Virtuellt minne kan ha en lokal IDE-disk, SCSI-disk
eller en vanlig fil som monteringsursprung. Om man
anger ett filnamn som inte finns kommer Webmin att
fråga efter filstorlek för swap-filen och sedan
skapa den. Om Linuxkärnan inte har konfigurerats för
det kan en swap-fil inte finnas på ett NFS-monterat
filsystem.
Monteringar av virtuellt minne har inga
ytterligare inställningar.
- Windows nätverksfilsystem (smbfs)
Windows nätverk är det fildelningsprotokoll som
Samba, Windows 95 och NT använder (även känt som SMB
eller LANManager). Om en Windows-filserver delar en
katalog kan man montera den under Linux och komma
åt innehållet som vanliga filer.
Monteringsursprunget för ett Windows
nätverksfilsystem är ett resursnamn, t ex
\\ntbox\somedir. Första delen är serverns
NetBIOS-namn och andra delen namnet på en resurs på
servern. I idealfallet är serverns NetBIOS-namn
detsamma som dess TCP/IP-datornamn, men om så inte
är fallet kan man i inställningarna ange korrekt
datornamn eller IP-adress som uppkopplingar ska ske
mot.
Följande inställningar ska göras:
Användarnamn |
Användarnamn som ska användas vid inloggning på
filservern. Detta behövs ej för öppna resurser. |
Lösenord |
Lösenord för det angivna användarnamnet. Om man
inte har angivit ett giltigt användarnamn och lösenord
på servern kommer det inte gå att montera resursen.
Detta behövs ej för öppna resurser. |
- MS-DOS-filsystem (fat)
Disketter och hårddiskar som formaterats under
Windows 3.1 med MS-DOS-version lägre än 7.0 har denna
filsystemstype. Filnamn på sådana filsystem måste vara
på formen 8.3, dvs DOS-standard. Om man försöker skapa
en fil med längre namn kommer namnet att klippas till
8.3-format. Eftersom DOS inte använder begrepp som
ägare av filer och filrättigheter kommer alla filer
i en sådan monterad katalog att ha samma ägare och
rättigheter. Ägande och rättigheter kan då inte
ändras för enskilda filer.
Följande inställningar kan göras:
- Windows 95-filsystem (vfat)
Detta filsystem finns på diskar som formaterats
under Windows 95 och möjligen NT. I likhet med
MS-DOS-filsystemet ovan finns inte begreppen ägande
och rättigheter, men till skillnad från MS-DOS kan
filnamn få vara längre än 8.3.
Följande inställningar kan göras:
- ISO9660-filsystem (iso9660)
Detta är standardformatet för CD-ROM. Basformatet
stödjer endast 8.3-filnamn (som fat), men
det finns ett utvidgat format som heter Rock Ridge,
där filer kan ha långa namn och Unix-rättigheter.
Följande inställningar kan göras:
- OS/2-filsystem (hpfs)
Hårddiskar som formaterats under OS/2 har detta
filsystemsformat. Det stödjer långa filnamn men inte
Unix-rättigheter och ägande av filer.
Följande inställningar kan göras:
- Linux på MS-DOS-filsystem (umsdos)
Detta filsystem används endast för att
installera Linux på ett system som bara har ett
MS-DOS-filsystem och inte kan partitioneras om.
Det använder katalogen \linux på DOS-filsystemet
som rotkatalog för Linux-filsystemet. När detta
monteras under Linux stödjer det långa filnamn,
ägande av filer och filrättigheter. Detta filsystem
stöds normalt inte av RedHat Linux och bör endast
användas om man inte har något annat alternativ,
eftersom prestandan för systemet blir dålig.
Följande inställningar kan göras för umsdos:
- Solaris 2.5+
För diskbaserade Solaris-filsystem kan
monteringsursprunget vara något av nedanstående:
- SCSI-disk
Under Solaris identifieras en SCSI-disk
av 4 siffror:
- Controller - SCSI-controllern som
disken är ansluten till. Denna är alltid
0 för den inbyggda controllern på
Sparclådor.
- Target - SCSI-enhetsnumret. För
interna hårddiskar är detta 0 eller 1.
För externa diskar ställs detta in på
disklådan.
- Enhet - Nästan alltid 0.
- Partition - Numret på den
partition som ska monteras.
- MetaDisk-enhet
Om du har stripade, speglade eller RAIDade
enheter som skapats med Suns Metadevice-program
ska du välja denna inställning och skriva in
Metadevice-numret.
- Annan enhet
Här måste du skriva in fullständig sökväg
till diskfilen som ska monteras.
Innan det går att montera ett filsystem från en lokal
SCSI-disk måste partitionen och filsystemet finnas. Du kan
använda
Partitionshanterar-modulen eller
Unix-kommandona format och newfs för att
göra detta.
Under Solaris monteras CDROM och disketter automatiskt
av enhetshanteraren. Om man inte stängt av detta behöver
man inte alls montera disketter och CDROM manuellt. Enheter
som monterats av enhetshanteraren visas inte i listan över
monterade filsystem på startsidan. Även mobila SCSI-enheter
(t ex Jaz- och Syquest-enheter) kan utelämnas beroende på
hur enhetshanteraren är uppsatt på systemet.
När monteringsursprung för ett filsystem har angivits
kan filsystemspecifika inställningar göras:
- Solaris Unix Filesystem (ufs)
Detta är standardfilsystemet som Solaris använder
för lokala diskar.
Följande inställningar kan göras:
Endast läsbart |
Om Ja kan ingen skriva, skapa, radera
eller göra chmod för någonting på detta filsystem |
- Network Filesystem (nfs)
NFS är standard-Unix-metoden för att dela filer
mellan olika system. För NFS är monteringsursprunget
inte en lokal disk utan ett datornamn och en katalog
på denna dator. Datornamnet (eller IP-adressen) ska
ange den dator du vill montera från. Katalogen du
anger är den katalog som ska exporteras till ditt
system.
För NFS-filsystem kan även följande inställningar
göras:
- Virtuellt minne (swap)
Monteringsursprunget för virtuellt minne kan vara
en SCSI-disk, en MetaDisk-enhet eller en vanlig fil.
Om du anger namnet på en fil som inte finns kommer
Webmin att fråga efter storlek på den swapfil som ska
skapas. När filen har skapats kommer den att monteras
som swap.
Inga ytterligare inställningar finns för montering
av virtuellt minne.
- Cachande filsystem (cachefs)
Detta filsystem använder utrymme på lokal disk
för att cacha filer från andra filsystem, vanligen
NFS. Filer från en NFS-server som ofta används kommer
alltså att lagras lokalt med en betydande minskning
av väntetider som resultat. När du skapar en montering
av ett cachande filsystem kommer Webmin att anta att
filsystemet som man cachar ifrån är av NFS-typ.
Monteringsursprung för cachefs-filsystem
är den NFS-server och den katalog som ska cachas.
När man monterar ett cachande filsystem görs egentligen
två monteringar - montering av den katalog som ska
cachas (back mount) och cachefs-montering av
cachekatalogen. Webmin visar inte dessa back mounts
i listan över monterade filsystem.
cachefs använder en cachekatalog där den
lagrar cachade filer. Denna anges i inställningarna.
För att skapa en cachekatalog med önskade parametrar
kan man antingen använda Unix-kommandot
cfsadmin eller sätta upp det automatiskt
med Webmin. I det senare fallet kommer cachen att
begränsas till 10 % av storleken på det filsystem som
cachekatalogen finns i.
Följande inställningar kan göras:
- Ram Disk Filesystem (tmpfs)
Filer som lagras i denna sortens filsystem finns
bara i RAM och försvinner när filsystemet monteras av
och när systemet startas om. Solaris
tmp-katalog är av denna typ. Eftersom det
endast finns i minnet finns det inget avsnitt för
monteringsursprung i formuläret.
Den enda inställning som kan göras är:
- Automounter Filesystem (autofs)
Automounter monterar automatiskt på och av
NFS-kataloger på begäran. En underkatalog till en
automonterad katalog monteras då användaren först
refererar till den, exempelvis genom att göra cd
till underkatalogen. Om underkatalogen inte använts
på ett tag monteras den av och försvinner ur
listningarna.
Det finns tre alternativa monteringsursprung
för denna filsystemstyp:
- Alla NFS-servrar (-net)
När användaren gör cd till en
underkatalog används namnet som namn
på en NFS-server. Om denna server finns
kommer alla tillgängliga exporteringar
på denna att monteras under den nya
underkatalogen
Solaris har från början
/net-katalogen monterad med
detta ursprung, så användaren kan göra
saker i stil med
cd
/net/bar.foo.com/usr/local/bin
ls -l
- XFN-server (-xfn)
Ingen aning ...
- Automounter map
Namnet på en NIS-fil eller lokal
automonter-fil måste anges. Här anges
de servrar och kataloger som ska
monteras. Se
automount-manualsidan för
mer information.
Inställningarna för automounter-filsystem är
likadana som för NFS. Dessa inställningar gäller för
automatmonterade underkataloger inom
automount-katalogen.
- MS-DOS-filsystem (pcfs)
Diskar som formaterats under MS-DOS har detta
filsystem. Filnamnen är begränsade till 8+3 bokstäver
och filerna kan inte ges Unix-ägande eller
-rättigheter. Normalt används Webmin aldrig för att
montera pcfs-filsystemsdisketter eftersom de
automatiskt tas om hand av enhetshanteraren.
Följande inställningar kan göras:
- CDROM-filsystem (hsfs)
Ändra i ett filsystem
Klicka på en monteringspunkt i listan på startsidan för att ändra i
motsvarande montering. Du får då upp samma formulär som då du skapar
nya monteringar, med aktuell monteringspunkt, -ursprung och inställningar
ifyllda och kan ändra där du vill.
En befintlig montering kommer att sparas permanent, monteras direkt
eller båda. Om du ändrar så att monteringen inte ska sparas eller monteras
kommer den att tas bort från monteringslistan. Observera att vissa
filsystemstyper inte har båda dessa alternativ.
Under Unix går det inte att montera av en katalog som används på något
sätt, antingen genom att en process har en fil i katalogen eller att någon
användare har någon underkatalog som arbetskatalog.
Av liknande orsaker kan en swapfil inte monteras av om mängden ledigt minne
är mindre än swapfilens storlek. När man byter katalog, ursprung eller
ändrar inställningar för en befintlig montering kommer Webmin att montera av
och på den för att ändringarna ska träda i kraft. Detta kommer att misslyckas
om katalogen eller swapfilen används, vilket ger ett felmeddelande.
Tillbaka till modul